Augustpriset 2009

Då var Augustpriserna utdelade och trots att jag i mitt inlägg för ca en månader sedan sa att jag säkert skulle hinna läsa i alla fall en av de nominerade så har jag inte gjort det. Skäms på mig!

Fackbokpriset gick till Brutus Östling och Susanne Åkesson för boken Att överleva dagen. Det är en fågelfotobok med härliga bilder. Jag har lyssnat på Östling när han pratat om den och visat några av fotografierna. De är fantastiska! Här finns ett smakprov ur boken.

Barn & ungdomspriset gick för första gången till en fackbok! Skriv om och om igen av författarna Ylva Karlsson, Katarina Kuick och Lilian Bäckman på det lilla förlaget XPublishing. En bok för unga (och säkert alla andra med) om att skriva. Jag tycker att det är kul att juryn valt en fackbok eftersom det är en kategori som ofta hamnar i skymundan!

Det skönlitterära priset gick inte helt oväntat till Steve Sem-Sandberg för boken De fattiga i Lodz. En tjock bok om det judiska ghettot i Lodz under andra världskriget. En kollega till mig har läst den och rekommenderar den varmt.

Lilla augustpriset gick i år till Isabella Nilsson för uppsatsen Verklighetsprojektet. Grattis!

Metro 2033 av Dmitrij Gluchovskij

Året är 2033. De som överlevde kärnvapenattacken mot Moskva bor nu under jorden i den atombombssäkra metron. Där har de byggt sina hem på de olika stationerna med tunnlarna som förbindelselänkar. Artiom är en ung kille som knappt kommer ihåg hur det var ovanför. Han får i uppdrag att ta ett meddelande till en person som bor på den mytomspunna stationen Polis. På hans väg genom metron stöter han på diverse faror i form av olika politiska och religiösa falanger och en hel del oförklarliga fenomen.

I samband med Artioms inte alltid så raka väg genom metron ger författaren oss en inblick i Moskvas och Sovjetunionens historia. Detta är gjort på ett sådant inlevelsefullt vis att man känner för att åka dit. Precis som Nils Schwartz skrev i sin kritikblogg, så vill man ta med sig boken till metron i Moskva och följa de olika linjerna med hjälp av kartan i boken.

Till våren 2010 skall det komma ut ett datorspel som är grundat på boken. På det svenska förlagets hemsida kan man se en trailer på detta. Boken har ännu inte kommit ut i den engelskspråkiga världen, men är beräknad till februari 2010. Jag tycker att det är jätteroligt att Ersatz ännu en gång har gett ut en rysk bästsäljare innan den kommer ut på engelska. De har ju även gett ut Perumovs böcker som jag skrivit om tidigare.

Jag tyckte att det var en härlig läsupplevelse och jag väntar med spänning på den fristående uppföljaren Metro 2034 som är beräknad att komma ut hösten 2010.

Ny kokbok av Bergenström!

Anna och Fanny Bergenström har äntligen kommit med en ny kokbok. De har ju tidigare bland annat gjort de underbara kokböckerna Vinterns goda ting och Kärlek, oliver och timjan. Den här gången ger de sig på desserter och annat sött. Än så länge så har jag bara hunnit bläddra lite i den 352 sidor tjocka och 1,3kg tunga boken, men efterrättsmagen satte igång och knorrade nästan med en gång. Gå till närmaste bokhandel och ta er en titt, den verkar minst lika härlig som de andra.

Årets julklapp kanske?

Törst (Vampire Academy 1) av Richelle Mead

Rose och Lissa har rymt från internatskolan S:t Vladimir, en av de mest välrenommerade i vampyrvärlden. I två år lyckas de hålla sig undan, sedan hittar skolans spårare dem och återför dem dit. Rose är dhampir (halvvampyr) och skall på skolan tränas till att skydda moroi (helvampyr) mot de onda strigoi (helvampyr) som vill döda dem. Lissa är den sista av en kunglig moroisläkt som till varje pris måste hållas vid liv. Det visar sig även att Lissa har en speciell förmåga som många vill komma åt.

Mead gör en för mig ny tolkning av vampyrer och deras mytologi. Nu är jag långt ifrån en expert på vampyrromaner skall väl tilläggas. Jag har t ex inte läst Twilight-serien, vare sig läst eller sett True Blood och jag tyckte att Interview with the Vampire (boken) var urtråkig. Men jag tyckte om att det i den här boken finns olika sorters vampyrer med olika agendor, ungefär som i filmen Underworld (första! den andra är riktigt dålig). De onda strigoi påminner om Death Eaters i Harry Potter-böckerna, båda grupperna har gjort aktiva val att bli onda. Törst är ju bara första boken i en serie så det kan ju visa sig att de kanske inte är så onda egentligen, men det får den som läser vidare i serien se.

En annan parallell till Harry Potter-böckerna är att Rose och Lissa befinner sig på en internatskola med allt vad det innebär (vem är populärast, snyggast, rikast, o s v), men där upphör likheterna. Vampire Academy är en något tuffare serie som riktar sig till tonåringar, d v s en något äldre ålderskategori än Harry.

Den här boken är inte alls dum. Rose är en härlig karaktär som är tuff och kaxig, men skulle ställa upp till 100% om Lissa behövde hjälp. Historien har ett bra driv och man får reda på mer om bakgrunden med jämna mellanrum i lagom stora doser. Även om jag tyckte om den här boken så kommer jag antagligen trots det inte att läsa mer av serien. Boken var bra, men det finns andra böcker som intresserar mig mer.